Jag var inne på hur jag har utvecklats som person de senaste åren i mitt förra inlägg och jag tänkte fortsätta på det spåret lite, den här gången är det dock kanske inte lika positivt, det beror förståss på hur man ser på saken.
Men när jag flyttade upp till Skellefteå och innan dess dessutom så trivdes jag med att vara själv, inte ha någon i närheten utan vara själv och kunna göra vad man vill. Det tyckte jag var skönt och gillade mitt liv som det var på den tiden. För 1½ år sen ungefär så träffade jag Lisa, vi blev kompisar och kollade på en del film innan vi blev tillsammans för 13 månader sen ungefär. Sen dess har något hänt, jag har blivit social och behöver folk omkring mig känns det som.
Förr var det kul att vara ensam, jag kunde göra vad jag ville och spela så mycke jag orkade. Idag är det bara tråkigt och de här dagarna som har gåt sen jag har kommit upp har jag spelat kanske 2 timmar max även fast jag har varit ledig alla utom en natt. Mitt nertrappande på spelande behöver ju förståss inte bero på att jag är själv och inte har något att spela med utan mer att jag kanske inte har hittat ett spel som intresserar mig atm. Men jag sitter mest o kollar på teve o snackar med Lisa på MSN på kvällarna. Ute är det varmt o skönt men jag gillar värmen på kvällen när det är runt 16 grader, då tycker jag det är som bäst. 30 grader i solen o 50 i lä är lite för varmt, iallefall just nu.
Men jag hoppas det blir och att det kommer kännas bättre längre in i sommar, jag har förhoppningsvis ett hyffsat packat schema med inte allt för många lediga dagar så att jag slipper sitta hemma flera dagar i sträck. Helst av allt skulle ja vilja att du Lisa var här med mig men jag vet att du inte kan det men jag hoppas du kommer upp en stund i sommar iallefall, en långhelg är alltid nått. Älskar dig massor och saknar dig alltid.